Budgeten i sammanfattning

Det budgetförslag som presenteras i skrivelsen innebär sammanfattningsvis en ökning av intäkter och kostnader för 2009 i förhållande till den rambudget som antogs av Kyrkomötet år 2007. Ökningen beror på en rad faktorer, som bidrag till bostadsprojekt på Olivberget enligt beslut vid förra Kyrkomötet, ökade kostnader för utlandskyrkans drift och underhåll, ökade ambitioner för den internationella verksamheten och verksamhetsövergång från Svenska kyrkans församlingsförbund. För 2010 innebär förslaget en sänkning i förhållande till nuvarande rambudget.

I följande analyser avses med Nuvarande rambudget den budget som antogs av Kyrkomötet år 2007 och avsåg perioden 2008–2010 (KsSkr 2007:1). Alla belopp anges i miljoner kronor (mnkr) där inte annat anges.

Viktiga budgetantaganden

I kommentarer till rambudgetens huvuddelar kommenteras de antaganden som ligger till grund för budgeten. Inledningsvis lyfts här fram några av de viktigaste:

Osäkerheter

Rambudgeten är en uppskattning av den framtida ekonomin baserad på den kunskap som föreligger i juni 2008. Med hänsyn till det tidsspann budgeten gäller finns dock osäkerheter, följande exempel kan ge en uppfattning om betydelsen av olika antaganden.

På kort sikt är svängningarna på värdepappersmarknaderna den största ekonomiska osäkerheten i budgeten. Som illustrerats i tabellen ovan ger en procentenhets förändring i total avkastning på värdepappersportföljen en effekt motsvarande omkring 50 miljoner kronor på resultatet. Budgeten bygger på antagandet om en real avkastning (avkastning minus inflation) över tiden om 3 procent. Kortsiktiga variationer i avkastningen är inte avgörande för verksamhetsplaneringen.

Andra faktorer som kan ha betydelse för verksamheten under planeringsperioden är bland annat förändringar i skattesystemet som påverkar avgiftsunderlaget, förändrad konkurrens på insamlingsmarknaden, politiska beslut kring offentliga bidrag samt rekryteringssvårigheter. Nuvarande skattefrihet för prästlönetillgångar liksom beslutet om beloppen för kyrkoantikvarisk ersättning gäller fram till och med 2009. Resultatet av överläggningar med staten i dessa frågor är idag inte kända. För den kyrkoantikvariska ersättningen har i budgeten antagits en förlängning på 2009 års nivå. Effekten av en eventuell beskattning av prästlönetillgångar kommer att påverka budgeten för år 2011.

Översikt över den nationella nivåns ekonomi

Budgeterat årsresultat ligger på +19, +96 samt -73 miljoner kronor för de tre planeringsåren. Nivån är 300-330 miljoner kronor lägre än i nuvarande rambudget för 2009–2010. Förändringen beror på ett församlingsbidrag på 200 miljoner kronor, lägre förväntad avkastning från finansförvaltningen, på Olivbergsprojektet om 30 miljoner kronor samt på ökade kostnader för nationell finansiering.

För att få en överblick över ekonomin har budgeten grupperats i ett fåtal komponenter i följande tabell. Det innebär en kraftig förenkling och det är viktigt att ta del av de efterföljande förklaringarna för att rätt kunna tolka siffrorna.

Tabell: Översikt över den nationella nivåns ekonomi

Allmän utjämningsavgift

Den goda sysselsättningen 2007 och 2008 gör att avgiftsunderlaget stiger snabbare än vad som tidigare beräknats och därmed även allmän utjämningsavgift. Samtidigt förutses en uppbromsning av konjunkturen 2009 med följd att intäkterna ökar mycket måttligt 2011. För församlingarna är förändringarna mer uttalade då slutavräkningarna kommer att vara höga de två första åren för att därefter falla kraftigt 2011.

Allmän utjämningsavgift utgår i enlighet med kyrkoordningen med 7 öre per 100 kronor av avgiftsunderlaget. Förutom nivån på avgiftssatsen påverkas den allmänna utjämningsavgiften också av andra faktorer:

Budgeten utgår från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för skatteunderlagets utveckling, vilken sedan i likhet med nuvarande budget justerats ned. För planeringsperioden är justeringen två procentenheter för att beakta att antalet medlemmar minskar, att utträdesfrekvensen är högre för åldersgrupper med högre genomsnittsinkomster samt att det finns en osäkerhet kring bedömningen av den allmänna inkomstutvecklingen.

Den förbättrade sysselsättningen 2007 och 2008 innebär att skatteunderlaget väntas öka snabbare än de senaste åren. Effekten från medlemsminskningen gör dock att kyrkans avgiftsunderlag trots det ökar med endast 3–4 procentenheter.

För beräkningsantaganden se följande tabell.

Tabell: Allmän utjämningsavgift med beräkningsantaganden

Vidstående graf visar utvecklingen över en längre tidsperiod och med samma antaganden och underlag som ovan. De kraftiga ökningarna 2002 och 2003 avspeglar den snabba utvecklingen av avgiftsunderlaget genom inkomstökningar, god sysselsättning och ändrad beskattning av pensioner samt med ovan beskrivna tvååriga förskjutning. Värdena för 2009–2010 avspeglar den förbättrade konjunkturen och högre sysselsättningen 2007–2008.

Generell utjämning

Storleken på de generella avgifterna och bidragen bedöms bli lägre än vad som tidigare förutsågs. Det beror främst på att tidigare rambudget överskattade både inkomstutvecklingen i storstadsområdena och kostnadsutvecklingen i kyrkan. En lägre ökningstakt i de här avseendena minskar storleken på utjämningen.

Den generella utjämningen följer av kyrkoordningens bestämmelser kring inkomst- och kostnadsutjämning. Framförallt omfattningen på kyrkotillhörighets-komponenten har tenderat att öka kraftigt under senare år (en kombination av ökade personalkostnader och minskande tillhörighetstal). Föreslagen budget utgör en framskrivning av hittillsvarande tendenser och inga systemförändringar har förutsetts. Genom att avgifter och bidrag i stort följer varandra har den generella utjämningen ingen direkt inverkan på den nationella nivåns nettoresultat, men omslutningen förändras. Se tabell nedan.

Tabell: Generell utjämning

Nivån på stiftsbidragen föreslås ligga kvar under planeringsperioden med indexuppräkning av ytabidragen 2009. Vid utbetalning av stiftsbidrag avräknas den utdelning från förvaltningen av prästlönetillgångarna, särskild utjämnings-avgift, som stiften erhåller. Utdelningsnivån har de senaste åren stigit snabbare än beräknat och i budgetförslaget har det avräknade beloppet höjts med försiktigt prognostiserade värden. Skattefriheten för prästlönetillgångarna har förutsatts fortsätta. Skulle den upphöra kan effekten bli att kostnaden för de individuella bidragen blir i storleksordningen 70 miljoner kronor högre.

Även budgeten för extra utjämningsbidrag behålls oförändrad. Extra utjämningsbidrag har hittills huvudsakligen använts för indelningsförändringar. Stiften har en viktig roll vid indelningsförändringar och känner till behoven av stöd i församlingarna. Riktat stöd i dessa situationer bör därför ges från stiften. Extra utjämningsbidrag kommer därför från 2009 inte längre att ges för indelningsförändringar.

Tabell: Individuella bidrag

Nationell finansiering budgeteras 18 respektive 40 miljoner kronor högre än i nuvarande rambudget för åren 2009 och 2010. Ökningen analyseras längre fram, men beror till största delen på en ökad nationell finansiering av den internationella verksamheten.

En stor del av verksamheten på den nationella nivån vid sidan av utjämning och finansförvaltning, drygt 60 procent, finansieras med externa medel som gåvor, kollekter och bidrag. Den största delen av dessa intäkter avser kyrkoantikvarisk ersättning och den internationella verksamheten. Resterande del av kostnaderna finansieras ur allmän utjämningsavgift. I budgetsammanhang går detta under benämningen nationell finansiering. Verksamhetens finansiering framgår av följande tabell. Observera att generella och individuella utjämningsbidrag samt kostnader för finansförvaltningen inte ingår i tabellens kostnader. Tabellen visar istället kostnaden för all övrig verksamhet.

Tabell: Externa intäkter, kostnader, destinerade medel och nationell finansiering

Budgeten för kollekter och gåvor har sänkts. Den nuvarande rambudgetens nivå har mot bakgrund av de senaste årens utfall visat sig vara orealistiskt hög. Internationella avdelningen gör under planperioden satsningar på insamling och kommunikation vilket avspeglas i intäkterna 2010 och 2011. Kyrkoantikvarisk ersättning för år 2010 och framåt är föremål för överläggningar mellan kyrkan och staten. Budgeten för 2010 och 2011 har lagts på den nivå som nuvarande uppgörelse ursprungligen angav för 2009. Den kyrkoantikvariska ersättningen fördelas efter ansökan till stiften och baseras bland annat på yttrande från antikvariska myndigheter.

Förändring av destinerade medel hänför sig till internationella avdelningen där delar av uppbyggda reserver kommer att utnyttjas.

Tabell: Nationell finansiering

I rambudgetskrivelsen till 2007 års kyrkomöte (KsSkr 2007:1) förutskickades att Kyrkostyrelsen under planperioden skulle göra det tydligare även ekonomiskt att det internationella arbetet är en del av Svenska kyrkans gemensamma ansvar och verksamhet. Budgetförslaget avspeglar dels en ökad nationell finansiering och dels att kostnader för ekumeniska relationer med samarbetskyrkor i Afrika, Asien och Latinamerika har lyfts bort från avdelningen. Budgeten i övrigt kommenteras under separat rubrik längre fram.

Kostnadsnivån för utlandskyrkan har stigit under senare år, som följd av bland annat ökade lönekostnader och högre kostnader för sociala avgifter och pensioner. Den genomgång som ännu pågår av lokaler och fastigheter i utlandet visar ett omfattande underhållsbehov. Planen innebär fortsatta underhållsarbeten i storleksordningen 10 miljoner kronor per år. En närmare analys av budgeten finns under separat rubrik längre fram.

Under 2008 har Församlingsförbundets funktioner för juridisk och ekonomisk rådgivning och utbildning överförts till den nationella nivån.

Under 2009 genomförs en utredning om socialpolitiskt program för Svenska kyrkan enligt uppdrag från 2007 års kyrkomöte. Till 2008 års kyrkomöte föreslås att den nationella nivån ska bära vissa kostnader för utlandsboende ungdomars konfirmation.

Inom Ärkebiskopens och generalsekreterarens sekretariat budgeteras kostnaderna för kyrkomöte, kyrkostyrelse, ärkebiskopens kansli, religionssociologiska studier, EU-bevakning, omvärldsanalys, riktat stöd med flera verksamhetsövergripande kostnader. Inom sekretariatet finns för 2009, liksom i den nuvarande budgeten, den särskilda satsning om 20 miljoner kronor som avser riktat stöd i samråd med stiften till församlingar och samfälligheter för prioriterade satsningar. 2010 budgeteras insatser för uppföljning och erfarenhetsspridning.

Inom Sekretariatet för teologi och ekumenik budgeteras kostnaderna för ekumeniskt arbete inklusive medlemsavgifter till ekumeniska organ, stöd till minoritetskyrkor i Sverige samt för forskning. I budgeten ingår ökade kostnader med anledning av generalförsamlingen för Konferensen för europeiska kyrkor 2009 samt ökade kostnader för medlemsavgift i Sveriges kristna råd.

Avdelningen för kyrkoliv och samhällsansvar budgeterar kostnader för de gemensamma utbildningsprogrammen (präst, kyrkomusiker, församlingspedagog och diakon) liksom kostnader för gemensamma rekryterings- och utvecklingsinsatser. Under planeringsperioden fortsätter arbetet med en förändrad utbildningsorganisation. Vidare finns kostnader för miljöarbete samt för utvecklingsarbete inom bland annat musik, diakoni, barn-, ungdoms- och konfirmandverksamhet. Det planerade orgelsymposiet 2009 kommer att senareläggas och samplaneras med det vart fjärde år återkommande kyrkomusikersymposiet. I budgeten ingår även kostnader för kultur- och kulturarvsfrågor. För handläggning av den kyrkoantikvariska ersättningen och därmed sammanhängande frågor rymmer budgeten ökade resurser.

Verksamheten vid Svenska teologiska institutet (STI) finansieras dels med deltagaravgifter och hyresintäkter från deltagare och gäster och dels med nationell finansiering. Nationell finansiering täcker framför allt vissa grundkostnader för fastighet och administration. I ett läge där säkerhetssituationen riskerar att störa verksamheten är den säkerhet som den nationella finansieringen utgör väsentlig. För 2009 planeras en större underhållsinsats på fastigheten. Professuren väntas bli tillsatt under 2008 och kommer då att finansieras med avkastningen från en särskild fond. Arbetet med att söka externa medel till fonden fortsätter under planeringsperioden.

Informationsavdelningen ansvarar för den samlade informations- och kommunikationsverksamheten på den nationella nivån. Kostnaden för informations- och insamlingsverksamhet som avser utlandskyrkan och internationella avdelningen belastar och budgeteras inom dessa avdelningar. För valåret 2009 planeras informationsinsatser motsvarande 10 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor lägre än vid kyrkovalet 2005. Sänkningen ska ses mot bakgrund av att stödet till nomineringsgrupperna höjdes med 5 miljoner kronor för år 2009 enligt beslut vid 2007 års kyrkomöte. En genomlysning av verksamheten har skett under 2008 som kan komma att påverka planeringen för framtiden. Fokus kommer 2009 att ligga på utveckling av Svenska kyrkans intranät för förtroendevalda, anställda och ideellt engagerade. I förhållande till nuvarande rambudget har bemanningen minskat till förmån för inköp av tjänster.

Kyrkorättsavdelningen budgeterar kostnader för juridisk rådgivning och utbildning som vänder sig till stift och församlingar, för juridiskt arbete i relation till kyrkokansliets avdelningar, för gemensamt arkiv, för Svenska kyrkans kanslistöd samt för kyrkobokföringssystemet och organisationsregistret. Dessutom finns här kostnader för kyrkovalet samt för Svenska kyrkans överklagandenämnd, Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar samt Svenska kyrkans valprövningsnämnd. Budgeten för 2009 års kyrkoval har höjts i förhållande till tidigare planering. Detta mot bakgrund av allmänna kostnadsökningar och av att projektet fått en större bemanning än vid tidigare val, det senare av säkerhetsskäl och för att ge en rimlig arbetsbelastning på projektpersonalen. För de fyra åren 2007–2010 beräknas avdelningens ackumulerade valkostnader till 84 miljoner kronor. I budgeten inryms även ökade avtalskostnader för kyrkobokföringssystemets drift och kostnader för kyrkobokföring av utlandsboende.

Ekonomi- och finansavdelningen ansvarar för ekonomistyrning och redovisning för den nationella nivån, finansförvaltning, drift av utjämningssystemet, Svenska kyrkans gemensamma IT-plattform och vissa nationella administrativa system, rådgivning och utbildning inom ekonomiområdet i relation till församlingar och samfälligheter samt för IT-, fastighets- och kontorsserviceverksamheter. Inom avdelningen budgeteras också kostnaderna för de av Kyrkomötet valda revisorerna. Kostnaderna för den finansiella verksamheten belastar finansförvaltningen. På motsvarande sätt belastar kostnaden för personal som direkt betjänar utlandskyrkan och internationella avdelningen dessa avdelningar. Kostnaden för lokaler, kontorsservice samt vissa delar av IT-verksamheten belastar i huvudsak utnyttjande avdelningar. I budgeten har inrymts kostnader för byte av ekonomisystem 2009–2010 och för medverkan i olika projekt för administrativ samordning och samverkan inom Svenska kyrkan.

Personalavdelningen ansvarar för personaladministration för Sverige- och utlandsplacerad personal. Vidare budgeteras vissa personalrelaterade kostnader som arbetsmiljöarbete, rekrytering, personalutveckling/-avveckling, chefsutveckling samt viss gemensam utbildning. Till den del arbetet avser utlandskyrkan och den internationella avdelningen belastar kostnaden dessa avdelningar.

I stället för att på varje avdelning lägga en reserv för oförutsedda kostnader och nya åtaganden inom ramen för löpande verksamhet har, liksom tidigare år, en samlad budgetreserv lagts för hela verksamheten. Reserven trappas ner när rambudgeten rullas fram, dvs. i den rambudget som presenteras nästa år kommer budgetreserven för 2010 och 2011 att ha sänkts till 8 respektive 20 miljoner kronor. En reserv om 30 miljoner kronor för 2011 utgör drygt en procent av de totala kostnaderna på den nationella nivån.

Internationella avdelningen utom STI

Internationella avdelningen finansieras huvudsakligen på annat sätt än med nationell finansiering. För att få rätt bild av verksamhetens omfattning ges här en separat analys av huvuddragen i avdelningens rambudget.

I budgeten föreslås en höjning av nationell finansiering som beskrivits i tidigare avsnitt. Vid sidan av det av Kyrkomötet beslutade projektet för bostäder på Olivberget i Jerusalem föreslås 30, 50 respektive 75 miljoner kronor i nationell finansiering för de tre åren.

Tabell: Rambudget Internationella avdelningen

Det av Kyrkomötet beslutade projektet att bygga bostäder på Olivberget i Jerusalem kommer att redovisas inom avdelningen. För att lansera Hela Världen kommer större informationsinsatser än vanligt att ske och för det ges en extra finansiering av nationella medel. Utöver den upptrappning av nationell finansiering som framgår av tabellen får avdelningen indirekt ett ökat stöd genom att kostnaderna för ekumeniska relationer med partnerkyrkor lyfts över till sekretariatet för teologi och ekumenik, en kostnad motsvarande 4 miljoner kronor per år.

Avdelningens arbete, som planeras för en större omfattning än tidigare under 2000-talet, kommer att vara inriktat mot fyra fokusområden: kristen livstolkning och gemenskap, hållbar utveckling, kvalitet och lärande samt demokrati-utveckling, fred och säkerhet.

Höga intäkter tidigare under 2000-talet har gett betydande reserver (destinerade medel) och därigenom finns utrymme för att under planeringsperioden budgetera för en mer omfattande verksamhet än vad de årliga intäkterna täcker. Detta avspeglas i att betydande belopp av destinerade medel enligt planerna tas i anspråk under perioden.

Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet

Utlandskyrkan finansieras i huvudsak genom nationell finansiering, men externa intäkter som kollekter och gåvor ger viktiga bidrag till finansieringen. Se följande tabell.

Tabell: Rambudget Avdelningen för Svenska kyrkan i utlandet

Finansförvaltning

Resultatet budgeteras på en lägre nivå än i nuvarande ram till följd av något sänkt avkastningsförvänting och lägre kapitalbas. Budgeten utgår från ett antagande om en real avkastning på tre procent, det vill säga om inflationen är två procent innebär det en nominell avkastning på fem procent. Svängningarna på värdepappersmarknaderna är emellertid stora och faktiskt resultat för ett enskilt år avviker ofta kraftigt från budgeten.

Tabell: Finansförvaltning

Det ska understrykas att osäkerheten i budgeten är mycket stor, i synnerhet för enskilda år. Effekten av även måttliga avvikelser är betydande och redan en procents förändrad avkastning på värdepappersportföljen motsvarar omkring 50 miljoner kronor.

Församlingsbidrag/särskilda satsningar

Med tillämpning av de i skrivelsen föreslagna nya reglerna för eget kapital och vid budgetens antaganden finns det överskjutande kapital samtliga tre år i rambudgeten. Kyrkostyrelsen föreslår att utbetalning sker med 200 miljoner kronor vardera under åren 2009 och 2010. För det tredje planeringsåret indikeras en nivå på överskjutande kapital om 200 miljoner kronor. Huruvida den nivån kan hållas beror av utvecklingen för kapitalförvaltningen de närmaste åren och är därför mycket osäker.

Utbetalningen 2009 och 2010 föreslås ske direkt till församlingar med egen ekonomi respektive till samfälligheter att användas för strategiska insatser inom församlingarna. Beloppen fördelas i förhållande till antal tillhöriga vid början av året före utbetalningsåret.

Destinerade medel

För vissa verksamheter finns i balansräkningen avsatta destinerade medel. Detta gäller främst internationella avdelningen. Medlen utgör reserver för att utjämna framtida behov, men genom oväntat stora intäkter under några år har de kommit att växa till en nivå utöver vad som krävs som buffert. För i synnerhet den internationella avdelningen gäller att gåvor som getts till arbetet ska tas i bruk och inte användas för kapitaluppbyggnad. Rambudgeten planerar därför att betydande belopp kommer att tas i anspråk av dessa medel, vilket framgår av följande tabell.

Tabell: Behållning av destinerade medel (värden per 31 december respektive år)

Investeringar

Inom delar av verksamheten sker investeringar i tekniskt systemstöd för att underlätta arbetet såväl för hela kyrkan som för den nationella nivån. Vissa är utbytesinvesteringar medan andra avser nya systemstöd. Avskrivningar på dessa ingår i rambudgeten.

Eget kapital

Kyrkostyrelsen föreslår i den här skrivelsen en ny målnivå för det egna kapitalet samt regler för vad som ska göras när kapitalet överstiger den övre gränsen i målspannet.

Med tillämpning av dessa regler och med föreslagen utbetalning av församlingsbidrag/indikerat utrymme utvecklas eget kapital enligt tabell nedan. Det bör noteras att nivåerna påverkas av den stora osäkerhet som råder kring finansförvaltningens avkastning kommande år.

Tabell: Eget kapital och balansomslutning (värden per 31 december respektive år)

En skattefordran om ca 100 miljoner kronor finns i juni 2008 avseende löneskatt på återbetalda pensionsmedel från kyrka-statreformen. Den slutliga storleken på detta belopp kan inte fastställas förrän de pensionsåtaganden som fanns vid relationsförändringen har fullföljts. Beloppet har av försiktighetsskäl därför inte påverkat budgeten och därmed inte heller eget kapital.

Totala kostnader

Budgetramen läggs fast i termer av totala kostnader. Det är därför intressant att särskilt jämföra kostnaderna i förslaget med motsvarande i den nuvarande ramen.

Tabell: Totala kostnader

Personal

Total bemanning för 2009 planeras vara 486 årsarbetare. Av dessa är 148 utlandspersonal och 338 Sverigepersonal. Sverigepersonalen har därmed ökat med sex årsarbetare i förhållande till nuvarande rambudget. I ökningen ingår fem årsarbetare som övergått från Församlingsförbundet.

Bidrag till/kostnader för övriga nivåer i kyrkan

Stora delar av budgeten för den nationella nivån utgörs av bidrag till andra nivåer i Svenska kyrkan, nämligen utjämningssystemets generella bidrag, 682 miljoner kronor, de individuella bidragen, 234 miljoner kronor och den kyrkoantikvariska ersättningen, 465 miljoner kronor. Hit kan även räknas den särskilda satsningen om 20 miljoner kronor för insatser i stift, församlingar och samfälligheter samt församlingsbidraget om 200 miljoner kronor. Samtliga värden avser år 2009.

Andra delar av kostnadsbudgeten avser kostnader som den nationella nivån tar i stället för att övriga nivåer blir fakturerade sin andel. Exempel kan vara: avtal med Bonus Presskopia avseende kopiering 5 miljoner kronor, kyrknätets infrastruktur 16 miljoner kronor, kyrkobokföring och organisationsregister inklusive bemanning av systemen 38 miljoner kronor, statistikdatabas, ekonomisk redogörelse, IT-satsning och andra nationella administrativa system 16 miljoner kronor. För valförberedelser och -administration ingår 58 miljoner kronor.

Från och med 2008 har den nationella nivån övertagit ansvaret och kostnaden, 4 miljoner kronor årligen, för juridisk och ekonomisk rådgivning och utbildning i relation till församlingar och samfälligheter, som tidigare skett genom Församlingsförbundet.

I den nationella nivåns budget ingår betydande kostnader för de kyrkliga utbildningarna i form av kostnader för pastoralinstituten, 22 miljoner kronor, bidrag till utbildningsinstitutioner, 23 miljoner kronor samt stipendier till studerande vid utbildningarna, 2 miljoner kronor. Vidare finns kostnader om 13 miljoner kronor för Svenska kyrkans medlemskap i organisationer som exempelvis Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet och Sveriges kristna råd.

I ett par fall har den nationella nivån kostnader för verksamhet på församlingsnivå, genom bidrag till de lutherska minoritetskyrkornas arbete i Sverige, 3 miljoner kronor och genom stöd till de svenska församlingarna i utlandet i form av bidrag eller utsänd personal, 88 miljoner kronor.